Hoppa till huvudinnehåll

Frågor och svar till Skåne

Diarienummer
AKTNR 2812-12588

 

Vilket förhållande finns till kultursamverkansmodellen och Skånetegionens kulturplan? Finns folkbildningen med i kulturplanen?

Ja, folkbildningen finns med i kultursamverkan och arbetet med den kommande kulturplanen. Folkbildningen har varit inbjudna till flera samverkansmöten, och frågan har lyfts inom ramen för ÖK styrgrupp. 


Är tanken att folkbildningen på sikt kommer att bli ännu mer ”nyttig” på sikt, dvs i ännu högre utsträckning bidra till att lösa de samhällsutmaningar som ni identifierat?

Vi samarbetar inom ÖK kring de samhällsutmaningar som vi har gemensamt i Skåne, i de delar där folkbildningens och regionens mål sammanfaller. Grundfinansieringen från regionen finns kvar för att säkerställa den fria och frivilliga folkbildningen. Utvecklingsområden inom ÖK är ett tillskott på denna grundfinansiering.  


Har ni kunnat skapa en förståelse för vikten av mobilitetsstödet i  region Skåne?

Vi för en diskussion om mobilitetsstödets framtid utifrån den utredning som Region Skåne, Region Stockholm och VGR har genomfört. Folkhögskolan och regionen är överens om värdet av att folkhögskolorna fortsatt kan ha en riksrekrytering av deltagare.


Vilka är de största skillnaderna/fördelarna sedan överenskommelsen mellan regionen och folkbildningen kom på plats i Skåne?

Svarade på plats.

Hur har överkommelsen gett positiva effekter till människorna i Skåne. Har ni kunnat genomföra fler aktiviteter? Har ni ökat deltagande?

Svarade på plats.


Hur är eller hur skulle kopplingen/samarbetet med Skånes kommuner kunna utvecklas.

Det finns regelbundna möten avseende samverkan mellan region och kommun kring samsyn kring bidragen till folkbildningen framförallt gällande studieförbunden. Lokala samråd finns dock inte i alla kommuner, och en kraftsamling behövs för att upprätthålla goda relationer. Den politiska kartan är ”splittrad”, och lobbyistiska insatser behöver hela tiden göras. Folkhögskolorna har också samverkan med kommunerna men det varierar stort mellan kommuner. Där det finns lokala överenskommelser mellan idéburen sektor och kommuner så finns forum för samverkan. Folkhögskolorna har också ett tätt samarbete med kommunerna och AF men med varierande resultat.


Förstår att liknande överenskommelser skapar förväntningar på ökade resurser. Har ni sett exempel på det motsatta - att det går att spara pengar genom samarbete och samordning i överenskommelsen?

Snarare det motsatta, dvs det kostar tid och resurser i arbetet, ex.vis mötestid. Å andra sidan genererar arbetet en effektivisering – en högre utväxling av medel, då insatserna som vi genomför får högre kvalitet och genererar nya samarbeten och nya resurser.


Kommer ni att involvera fler aktörer i arbetet med ”Att möta det digitala utanförskapet”?

Svårt att veta i nuläget, då samarbetet inleds med en konferens i november, då vi skall dra upp grunderna för hur en samverkan skall genomföras, men fler aktörer är självklart välkomna.