Hoppa till huvudinnehåll

Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Diarienummer
AKTNR 212-8608
The Light Dragon Well_Guangjuan Zhang_NKS

Karolinska Sjukhuset började byggas under 1930-talet med Carl Westman som huvudarkitekt. Entrébyggnaden med sin stora vinklade fasad stod klar 1940 och därefter har sjukhuset byggts ut successivt och täcker idag en yta motsvarande Gamla Stan i Stockholm. Karolinska Universitessjukhuset består idag av två delar: Solna och Huddinge.

Ny verksamhet i lokalerna planeras

Utvecklingen och förändringarna på Karolinska Universitetssjukhuset är en central del i en av de största satsningarna på hälso- och sjukvården i Stockholmsområdet. Nya sjukhusbyggnaden i Solna är en del i landstingets framtidsplan. Hjärt-, lung- och thoraxverksamheter liksom verksamheter inom Astrid Lindgrens Barnsjukhus i Solna, inklusive barnakuten har flyttat till nya lokaler i den nya sjukhusbyggnaden i Solna, Anna Steckséns gata 35. Läs mer om Barnsjukvården här

Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största universitetssjukhus. Det byggdes efter amerikanska förebilder och var redan från början avsett som ett undervisningssjukhus. För det nya sjukhuset har 118 miljoner kronor avsatts för konstprojekt. Det är den största satsningen i Sverige på offentlig konst. Projektet kallas Nya Karolinska Solna.

Stockholms läns landsting har sedan 1971 när storlandstingen bildades tillämpat procent-regeln för konstnärlig gestaltning.  Konsten är en del av upplevelsen av vården och har på senare tid utvecklats till att också ingå i habilitering. Konsten talar till det friska i människan och kan bidra med miljö, stämning och stimulans för personal, besökare och patienter.

Monumentala verk från 40-talet

Sjukhusets äldsta konstnärliga gestaltningar är centralt placerade monumentala verk som till exempel Prins Eugéns stora muralmålning i entréhallen, Edvin Öhrströms skulptur i röd granit framför huvudentrén på busstorget och Alf Munthes doprum, numera andaktsrum, från 1940 som i stort sett är intakt än idag.

Konst för patienter, anhöriga och personal

När landstinget 1982 tog över sjukhuset från staten fortsatte man att aktivt arbeta med konst. Man valde att också gestalta lokaler som inte är direkt tillgängliga för allmänheten som till exempel vårdavdelningar, korridorer och kulvertar.

Större konstnärliga gestaltningar

Många större gestaltningar på Karolinska Solna har tillkommit genom åren. Några exempel är utomhusskulpturer av konstnärerna Eberhart Höll, Willy Gordon, Lena Kriström och Stina Ekman. Björn Krestesen har utformat en japansk stenträdgård och Gunilla Bandolin och Gösta Wessel har arbetat med en murad tegelvägg respektive en golvgestaltning i terrazzomosaik i en av sjukhusets entréer.

Astrid Lindgrens Barnsjukhus

När Astrid Lindgrens Barnsjukhus byggdes på 1990-talet satsades mycket på konst. För att nämna något så gestaltade Enno Hellek entrén både utomhus och inomhus, hissarna utformades konstnärligt av kända barnboksillustratörer som Lasse Sandberg, Cecilia Torudd, Gunilla Bergström m.fl. och de drygt hundra vårdrummen fick unika konstnärliga gestaltningar.

Enno Hallek Foto Erja Lempinen

Syntolkning: Konstnären Enno Hallek inför sitt arbete med gestaltningen av entrén i Astrid Lindgrens barnsjukhus.
 

 

Till dig som arbetar på ALB:

I Q-kvarteret finns en mängd konst som ägs av Stockholms läns landsting. Konsten är ibland byggnadsintegrerad och ibland så kallad lös konst, flyttbar konst, som framförallt består i tavlor på vägg. Samtlig lös konst som ägs av landstinget kommer att evakueras från respektive verksamhet under vecka 34 och 35 i augusti månad 2017.

Q-kvarteret ska inte längre bara inbegripa barnsjukvård utan till stor del också vuxensjukvård varför vi behöver ta ett nytt helhetsgrepp vad gäller urvalet konst. Q-kvarteret byggs delvis om, men framförallt består förändringen i att verksamheter flyttar inom och utom/till och från Q-kvarteret. I samband med omflyttar är det landstinget som flyttar och ansvarar för placering av konsten. Verksamheterna får inte själva flytta eller placera om konsten. Då själva ombyggnationen är väldigt liten sett till hela kvarteret, så handlar hanteringen av konst framförallt om omplacering av befintligt konstbestånd. Den konst som finns utplacerad, behöver samlas in, ses över och delvis renoveras. Därefter ska ett nytt grepp om konsten tas för att bättre passa de verksamheter som snart kommer att inrymmas i kvarteret.

Det betyder att samtliga verksamheter kommer att bli utan konst för en tid. Ambitionen är att utplacera ny konst i respektive verksamhet senast kvartal 2 år 2018. Viss verksamhet som ligger kvar i kvarteret, ska få ny konst så snart som möjligt efter nedtagningen i slutet av augusti.

Samtlig nedtagning kommer att ske under vecka 34 och 35. Under denna period behöver kulturförvaltningen tillgång till samtliga lokaler.

Värt att nämna är att det i Q-kvarteret också finns en mängd donationer till Stiftelsen för Astrid Lindgrens Barnsjukhus i form av väggmålningar mm. Dessa gestaltningar ansvarar inte landstinget för.

Konstanmälan inom landstinget
Gör anmälan om flytt i formuläret på kulturförvaltningens webbsida.
Frågor från verksamheten?
Maila registrator.kultur@sll.se. Skriv Q-kvarteret i ämnesraden.

En ny stadsdel tar form

Utformningen av Hagastaden innebär samordning mellan många olika aktörer över kommungränserna. Området har idag ett starkt fokus på forskning inom life science och den politiska visionen är att området ska utvecklas till norra Europas största life science-kluster och bli en vetenskapsstad i världsklass. Området färdigställs i etapper, först med NKS och torget Hagaplan 2018, och därefter bostadsområdet i utsträckning österut. 2025 ska hela Hagastadsområdet stå klart.

De tre offentliga konstorganisationerna (Statens konstråd, Stockholm konst och Landstingets kulturförvaltning) har ansvar för konsten i olika delar av området. Ett gemensamt övergripande konstprogram formulerades 2012, "Livets byggstenar", där de tre konstaktörerna förbinder sig att ha ett gemensamt förhållningssätt till konstgestaltningsprojekten. Målsättningen är att skapa en övergripande helhet kring den konstnärliga gestaltningen i Hagastaden, genom samverkan mellan stat, landsting och kommun. Konsten ska utgöra en viktig och identitetsskapande del i den övergripande gestaltningen av Hagastaden.

Under 2014/2015 har Stockholm konst, Statens konstråd och Stockholms läns landstings kulturförvaltning genomfört ett konstprojekt (ArtResLab) där sex utvalda konstnärer har haft ett utbyte med forskare inom life science med avsikten att få en kontextuell fördjupning och tidig samverkan med landskapsarkitekt. Projektet resulterade i sex idéförslag för olika platser i Hagastaden. Landstingets två konstnärer lämnade varsitt idéförslag för Hagaplan.

Nu har arbetet med genomförandet av de olika konstgestaltningarna för Hagastaden inletts. Varje konstorganisation ansvarar för sina egna konstnärers fortsatta process för vidareutveckling och utförande av de framställda idéförslagen. Landstingets kulturförvaltning har inför uppstart av genomförandeprojektet för Hagaplan tilldelat de två konstnärer som medverkade i ArtResLab parallellt skissuppdrag tillsammans med ytterligare tre konstnärer som valdes genom utlysning i februari 2016. De totalt fem konstnärerna har lämnat varsitt skissförslag och ett har valts för genomförandeuppdrag efter konstenhetens process för bedömning och beslut. Förslaget har även godkänts i NKS konstråd och NKS konstkommitté, Exploateringskontoret, A&J Landskap AB, Svante Torell, FUT, Stockholm konst och Statens konstråd.

Utbyte mellan forskare och konstnärer breddar kunskapen

I ett ömsesidigt utforskande av varandras arbetsfält möts forskare och konstnärer på lika villkor. Utbytet består av ett antal gemensamma tillfällen under en tidsperiod mellan ca 0,5-1 år. Det är ett bindande engagemang för hela perioden där deltagarna förväntas bidra aktivt till att forma innehållet vid mötestillfällena. Forskarna bjuder in konstnärerna att ingå i deras forskargrupper och på omvänt vis bjuds forskarna in till möten med de deltagande konstnärerna.

Konstnärer och forskare som medverkar i projektet

Residensutbytet ger konstnärerna förutsättningar att reflektera över och tillföra ett kritiskt perspektiv till sammanhanget. För att utbytet ska ge bäring på de konstnärliga gestaltningarna i Hagastaden kommer några konstnärers deltagande vara kopplade till uppdrag. I dessa fall följer ett skissuppdrag för konstnärlig gestaltning direkt efter residensperioden.

  • Juan Pedro Fabra Guemberena
  • Liv Strand
  • Ulrika Karlsson
  • Arijana Kajfes
  • Lisa Strömbeck
  • Moa Israelsson Forsberg

Forskare från Karolinska institutet, Stockholms universitet och Kungliga Tekniska Högskolan deltar i projektet. Forskarna har utsetts i samråd med stiftelsen Stockholm Science City Foundation/Stockholm Life.